Från och med juli 2016 övertar nybildade Stockholms Fiskauktion ägandeskapet av Smögens Fiskauktion från Sotenäs Kommun. Något som väntas stärka båda parter.

fiskauktionen 1 1200

 

Under åren har Smögens Fiskauktion arbetat för att etablera en ny fiskauktion i Stockholm för att ge bättre service till både fiskare och köpare på östkustsidan. Projektet var dock inte genomförbart, eftersom SKL (Statens Kommuner och Landsting) ansåg att ett kommunalt bolag inte kan etablera dotterbolag i andra kommuner. Då bildades en ny fiskauktion, där majoritetsägarna är svenska yrkesfiskare - och där det i juni stod klart att man även blir ny ägare av Smögens Fiskauktion.

Stockholmsföretag har av tradition varit stora köpare av produkter från Smögen, med stor efterfrågan på bland annat smögenräka. Under en period var nordsjöräkan rödlistad av WWF, vilket gav en stor negativ inverkan på efterfrågan. Med minskad efterfrågan följde lägre priser till yrkesfiskarna, vilket gav ytterligare negativa effekter på branschen.

Efter att nordsjöräkan fått grönt ljus igen, tack vare yrkesfiskarnas och fiskauktionens arbete med att MSC-certifiera sig, väcktes tanken på Smögens Fiskauktion om att skapa en egen auktion för Stockholmsområdet, där man kunde sammanföra försäljningen av fisk och skaldjur både för kustfiske och insjöfiske. Man etablerade kontakter med ett stort antal fiskare på östsidan och undersökte möjligheter. Projektet var dock inte genomförbart, då SKL ansåg att ett kommunalt bolag inte kan etablera dotterbolag i andra kommuner.

Men idén med Stockholms Fiskauktion har dock vuxit sig stark inom fiskarkåren så de beslutade att gå vidare utan Smögens Fiskauktion. Man har därför bildat ett gemensamt bolag som driver auktionen både i Stockholm och på Smögen. Det nya bolaget är majoritetsägt av fisket och numer även nya ägare till Smögens Fiskauktion - något som uppfattas positivt från flera håll.

- Vi ser att det nya ägarskapet ger Smögens Fiskauktion ett gyllene tillfälle att bygga ut både sin leverantörskår och sin kundkrets. I sin tur ger detta stora möjligheter till ett livskraftigt kustnära fiske i norra Bohuslän” säger Mats Abrahamsson (M), kommunstyrelsens ordförande i Sotenäs.
 
Även Smögens Fiskauktion är positivt inställda till det nya ägandet.

- Det är fantastiskt med en ny fiskauktion i Stockholm, som tillsammans med Smögens Fiskauktion nu kommer jobba för att öka intresset för sjömat och förbättra fiskets möjligheter till en ökad lönsamhet,  säger Joakim Jansson, VD för Smögens Fiskauktion.

Yrkesfiskare, fiskauktion, kommuner, föreningar och myndigheter i miljösamverkan.

natKasserade trålar m.m. samlas in i dedikerade containers.
plastÅtervunnen plast blir plastpellets som blir nya produkter.
adidasAdidas löparsko - en prototyp återvunnen av plast från havet.

 

Smögens Fiskauktion och Fiskareföreningen Norden har, med stöd av HaV, startat det pågående projektet Håll Havet Rent som syftar till att skapa ett friskt och levande hav. Genom att förenkla för yrkesfiskarna i Bohuslän att samla in och sortera oljebaserat marint skräp och kasserade fiskeredskap, kan en stor del av skräpet återvinnas till nya produkter.

Varje år hamnar enorma mängder marint skräp i haven. En del hamnar på kusterna, men det mesta flyter runt ute på havet för att slutligen sjunka till botten. Bohuslän har en av de skräpigaste kuststräckorna i Europa, vilket kan förklaras av havsströmmar som träffar just detta område och av det skräp som bland annat privata och kommersiella båtar och fartyg lämnar efter sig.

Nedskräpningen är ett allvarligt hot mot marina däggdjur, miljö, turism, sjöfart och yrkesfiske. Var tredje havsfågel äter plast i tron att det är föda och de överblivna fisknät som gått förlorade i havet, så kallade “spökgarn”, orsakar stort lidande för djur som fastnar i det.

Genom mekaniska stötar mot stenar och stränder och med påverkan av UV-strålning, mals oljebaserat skräp (plast) med tiden ner till så kallad “microplast”, som inte går att upptäcka med blotta ögat. Forskning indikerar att de kemikalier som finns i plasten tas upp och stannar kvar i till exempel fiskarnas vävnad där de riskerar att ge skador i celler och orsaka giftiga effekter.

Det marina skräpet är dessutom kostsamt för svenska västkustfiskare eftersom föremål kan fastna i fiskarnas redskap och förstöra dem.

Till att börja med kommer ett flertal av Bohusläns fiskehamnar att omfattas av projektet där både privata aktörer och kommuner samverkar för att lösa logistik och hantering. I varje hamn ska det finnas två containrar - en för oljebaserat plastskräp såsom plastbackar, trålrester och bojar, och en container för övrigt marint skräp. Smögens Fiskauktion hämtar upp yrkesfiskarnas insamlade oljebaserade plastskräp och tar med det för grovsortering vid Smögens Fiskauktions kaj.

Efter en första sortering kommer Nordens Trålverkstad på Smögen, vid behov, ytterligare sortera och rensa det oljebaserade skräpet från övrigt skräp, för vidare transport till en plaståtervinningsfabrik. Övrigt skräp, dvs sådant som inte består av plast, hämtas upp i fiskehamnarna av de lokala renhållningsbolagen.

- Vi tycker det är mycket viktigt med en fungerande logistik kring insamling och återvinning av marint skräp och kasserad fiskeutrustning, säger Joakim Jansson, VD på Smögens Fiskauktion. Samarbetet med yrkesfiskare, Hav & Vatten, kommuner och inte minst Fiskareföreningen Norden gör att vi kan säkerställa hela återvinningskedjans kvalitet.

I ett första led omfattas ett flertal av Bohusläns hamnar där Håll Havet Rent kan bli ett pilotprojekt som i en framtid kan stå modell för fler hamnar och länder.

Visste du att ...

  • 90% av det marina skräpet tar 100 år eller längre att bryta ned.
  • Marint skräp till 80% består av plastföremål.
  • Ca 8 000 kubikmeter skräp flyter iland i Bohuslän per år.
  • Det innebär genomsnitt 1 200 föremål per 100 meter strandsträcka.
  • Skador på redskap och fartyg kostar svenska västkustfiskare ca 10 miljoner kronor/år.

Källor:
Havsmiljöinstitutet, Fiskbranschens Riksförbund,
Håll Sverige Rent och HaV.

projektflode2

hellberg 1 1200Fiskaren Jan-Olof Hellberg med båten SD511 Eros på Resö.

Räkfisket är MSC-certifierat och har grönt ljus från Världsnaturfonden.

Under 20 månader har räkfisket på västkusten granskats av oberoende experter från olika instanser under ledning av MSC, Marine Steward­ship Council. Med intressenter som Världsnaturfonden, ICES, Statens Lantbruks­universitet, Havs- & vattenmyndigheten, Kustbevakningen och fiskbranschen, har arbetet lett fram till en MSC-certifiering och ett grönt ljus för fisket av västkusträkan. En stor del i framgångarna kring ett hållbart räkfiske återfinns i arbetet kring att ta fram selektiva redskap som minimerar förekomsten av oönskad bifångst i trålarna. Ett arbete som drivits av bland annat Fiskareföreningen Norden i samverkan med flera av yrkesfiskarna i Bohuslän - där Jan-Olof Hellberg på räktrålaren Eros från Resö ingår sedan flera år.
För Jan-Olof Hellberg på Resö i Norra Bohuslän har yrkesfisket varit en naturlig del av vardagen i snart 30 år, med en lång historia av fisketradition i blodet.

- Vår släkt har fiskat här på Resö i generationer och för mig var det givet att jag ville ägna mitt yrkesliv åt fisket och havet, berättar Jan-Olof. Jag började redan som  15-åring att bedriva eget fiske med ålfiske och kräftburar, men sedan 25 år har vi i princip bedrivit räkfiske på heltid.  

Räkfisket har genomgått stora förändringar under de senaste 20 åren och arbetet med selektiva redskap har pågått under många år.

- Vi började undersöka möjligheterna med selektiva redskap redan 1997 för att sortera ut fisk ur fångsten och sommaren 2000 blev det sedan lag på att använda fiskeavvisande sorteringsgaller, som vi kallar rist, vid fiske i Väderöfjorden, förklarar Jan-Olof. Vi har under åren anpassat maskstorlekar, trålstorlekar och provat ut många varianter av sorteringsgaller och konstruktioner.

De senaste 3 åren har Jan-Olof och brodern Nils-Arne Hellberg tillsammans med trålverkstaden på Fiskareföreningen Norden bedrivit ett intensivt arbete med att förfina sorteringsgallren för räkfisket inför den nya lagen om landningsskyldigheten av bifångst trädde i kraft för räkfisket i januari 2016.

- Vi har provat ut många varianter för att minska bifångsten och sommaren 2015 hittade vi äntligen rätt, berättar Jan-Olof. Vi fick så fantastiska resultat att vi knappt kunde tro det var sant. Vi kan sortera ut 80-90 procent av den minsta räkan, lusen, och upp till 70 procent av råräkan.

I det småskaliga fisket med små räkkvoter innebär det att fångsterna med mer kokräka blir mer värda, vilket är avgörande för räkfiskets överlevnad.

- Trålverkstaden på Norden har varit en fantastisk hjälp, säger Jan-Olof, och med MSC-certifieringen och Grönt ljus från Världsnaturfonden, arbetar vi nu med att få räkfisket KRAV-märkt. Vi är fast övertygade om vikten av ett hållbart fiske och att det unga artbeståndet i havet måste få möjlighet att reproducera sig. Även i fisket måste vi så för att kunna skörda.

 

hellberg 3 1000Ett sorteringsgaller, så kallad rist, släpper ut oönskad bifångst.
hellberg 2 1000Fiskeredskapen kontrolleras och plomberas av Hav & Vatten.
hellberg 4 1000Större maskstorlekar ger flyktvägar för mindre arter.